Jag vet inte vad du har för tankar inför hösten. Kanske inga speciella alls, utan den här hösten är som tidigare höstar. Eller så är just den här hösten annorlunda på grund av att ditt liv har ställts på kant. Du är inne i en period av stora omställningar i livet och förändringar som påverkar livssituationen och vardagen. Hösten gör dig tankfull. Du är har lätt för att känna dig nere eller för att bli orolig. Du är trött ibland. Du är trött på livet och trött på dig själv, trött på att vara den som måste orka.  

Men ingenting är nytt under solen. Människor har levt och känt så här tidigare. Bibeln berättar om en av dem. Han heter Elia. Rejält trött av livets påfrestningar var han vid ett tillfälle nära att ge upp. Han var dödstrött. Men just då, vid randen till uppgivenheten, fick han oväntat besök. I det ögonblicket förstod Elia att han hölls under uppsikt från himlen. Han var inte lämnad åt sitt öde, utan blev uppmanad: ”Stig upp och ät” (1Kung.19:5). Elia blev uppmuntrad från himlen. Det kan vi också bli!

-Ät, så du orkar, brukade min farmor säga. Tänk så sant! När vi av någon anledning känner oss trötta, så frestas vi ibland att hoppa över maten. Det är inte bra, för det är då vi behöver maten som mest! Vi behöver äta, även om vi inte skulle känna oss hungriga. Ibland får vi till och med äta oss hungriga. Under hösten ges många sådana tillfällen. Varje gudstjänst är som en himmelsk matbespisning. Ett dukat bord som vi tomhänt får komma till. Där finns en plats åt var och en. Det har Jesus sett till. Bordet är rikt dukat med nyttigheter som ger den trötte kraft och ny styrka. Där delas en bägare, som alla får ta tag i och dricka djupt av nådens strömmar och Andens kraft! Den näringen ger tron styrka. Där rinner tröttheten av och livet får en ny och ljus gestalt (Sv.ps.207).

Glad höst!